DecodeForge · Kreyòl Ayisyen

DecodeForge se yon atelye lekti estriktire pou gran lektè k ap li anba nivo yo. Segwyn, mèt dekodè a, ak tout ekip la montre ou chak yon jès pou dekode mo. Antrènman an prive; yon fo pa pa janm yon echèk.

DecodeForge is a structured-literacy workshop for older readers who read below grade level. Segwyn the master decoder and the crew each show one decoding move. Practice is private; a slip is never a failure.

This home-language support is added alongside English — it never replaces it. Your English words don't go away.

Words

Each English word is shown with its Kreyòl Ayisyen meaning and an example. Tap 🔊 to hear it.

Segwyn Segment & blend (mentor) — slides a word apart into its sounds and back together

Separe epi melanje son: ou separe yon mo an son li yo, epi ou remete son yo ansanm (/s/–/o/–/l/ → « sun »).

“Separe mo a an son li yo, epi remete son yo ansanm — se sa ki dekode.”

“Slide the word apart into its sounds, then slide the sounds back together — that's decoding.”

  • sun solèy

    Solèy la klere nan maten.

  • map kat (plan)

    Mwen sèvi ak yon kat pou jwenn wout la.

  • step pa

    Chak pa mennen ou yon ti kras pi lwen.

Chip Syllable division — chips a big word into syllable chunks you can say

Divizyon an silab: ou koupe yon gwo mo an ti moso (silab) ou ka di — menm jan nou koupe silab nan Kreyòl.

“Yon gwo mo se sèlman ti moso youn dèyè lòt — koupe li, epi di chak moso.”

“A long word is just short chunks in a row — chip it, then say each chunk.”

  • rabbit lapen

    Lapen an sote vit (rab-bit).

  • napkin sèvyèt

    Sèvi ak yon sèvyèt pou siye bouch ou (nap-kin).

  • basket panye

    Panye a plen fwi (bas-ket).

Digby Digraphs — fuses two letters into ONE sound (the 'one-breath' trick)

Digraf: de lèt ki fè YON sèl son (jès « yon-souf » la) — sh, ch, th chak fè yon sèl son nouvo.

“De lèt, yon sèl souf — sh, ch, th chak fè yon sèl son nouvo.”

“Two letters, one breath — sh, ch, th each make a single new sound.”

  • ship bato

    Bato a ap vwayaje sou lanmè a.

  • chin manton

    Li kenbe manton l nan men l.

  • thin mens

    Fèy papye a mens anpil.

Blenda Consonant blends — smashes a cluster together so each sound still shows

Melanj konsòn: ou mete yon gwoup konsòn ansanm men ou toujou tande chak son — st-, bl-, cr-.

“Nan yon melanj ou toujou tande chak son — st-, bl-, cr- glise ansanm men yo pa fonn.”

“In a blend you still hear every sound — st-, bl-, cr- glide together but don't merge.”

  • stop kanpe

    Kanpe lè limyè a wouj.

  • blue ble

    Syèl la ble jodi a.

  • crab krab

    Krab la mache sou kote.

Silent Ellie Silent / magic-e — stands silent at a word's end and makes the vowel say its name

E ki pa pale / e majik: li rete an silans nan bout mo a epi li fè vwayèl la di non pa l — cap vin cape.

“Mwen rete an silans nan bout la — men mwen fè vwayèl la di pwòp non pa l: cap vin cape.”

“I stay silent at the end — but I make the vowel say its own name: cap becomes cape.”

  • cape kap (rad)

    Ewo a mete yon kap sou zepòl li.

  • bike bisiklèt

    Mwen monte bisiklèt mwen an nan lakou a.

  • note nòt

    Li ekri yon ti nòt pou manman l.

Sylva Vowel teams — pairs two vowels so the first does the talking

Ekip vwayèl: de vwayèl ki mache ansanm — an jeneral se premye a ki pale (rain, seat, boat).

“Lè de vwayèl mache ansanm, an jeneral se premye a ki pale — rain, seat, boat.”

“When two vowels walk together, the first one usually does the talking — rain, seat, boat.”

  • rain lapli

    Lapli a tonbe tout jounen an.

  • seat chèz (plas)

    Chèche yon plas pou ou chita.

  • boat kannòt

    Kannòt la flote sou dlo a.

Prefa Prefixes — clips a meaning-unit onto the FRONT of a word

Prefiks: yon ti bout sans ou tache DEVAN yon mo — « un- » vle di pa, « re- » vle di ankò.

“Yon prefiks ale devan epi li chanje sans lan — « un- » vle di pa, « re- » vle di ankò.”

“A prefix goes on the front and changes the meaning — 'un-' means not, 're-' means again.”

  • unhappy pa kontan ✓ cognate

    Li pa kontan (un- = pa; menm ide ak « un- » anglè a).

  • redo refè ✓ cognate

    Refè travay la (re- = ankò, menm jan ak Kreyòl la).

  • preview apèsi (gade davans) ✓ cognate

    Yon apèsi montre ou yon ti bout davans (pre- = anvan).

Rootley Roots / bases — holds the meaning core everything attaches to

Rasin / baz: li kenbe nwayo sans lan tout lòt moso tache sou li — jwenn rasin lan, w ap debloke yon fanmi mo.

“Mwen se nwayo sans lan — jwenn mwen epi w ap debloke tout yon fanmi mo.”

“I'm the meaning core — find me and you can unlock a whole family of words.”

  • port (carry) pòte (rasin: pote) ✓ cognate

    Rasin « port » vle di pote — menm rasin lan nan « transpò ».

  • spect (look) spect (rasin: gade) ✓ cognate

    Rasin « spect » vle di gade — li nan « enspekte » epi « spektatè ».

  • dict (say) dict (rasin: di) ✓ cognate

    Rasin « dict » vle di di — li nan « diksyonè » epi « dikte ».

Fixby Suffixes — tacks a meaning-unit onto the END and guards the spelling-change rule

Sifiks: yon ti bout sans ou tache NAN BOUT epi ki veye règ chanjman òtograf la — happy + ness = happiness.

“Yon sifiks ale nan bout — epi gade òtograf la chanje: happy + ness = happiness.”

“A suffix goes on the end — and watch the spelling change: happy + ness = happiness.”

  • kindness jantiyès

    Jantiyès li touche tout moun (kind + ness).

  • helpful itil / ede

    Yon zanmi itil toujou vin ede (help + ful).

  • running k ap kouri

    Timoun yo k ap kouri nan lakou a (run + ning).

Fluenna Fluency — reads the same passage until it flows (repeated reading)

Fasilite (fluency): ou li menm tèks la ankò jiskaske li koule — li ankò epi ankò, dousman, pa yon kous.

“Li li ankò, epi ankò — fasilite se dous e ak santiman, se pa yon kous.”

“Read it again, and again — fluency is smooth and with feeling, never a race.”

  • smooth dous / san eksè

    Lekti a dous kounye a, san eksè.

  • expression ekspresyon ✓ cognate

    Li li avèk ekspresyon (menm mo ak « expression » anglè a — rasin Laten).

Mapper Phoneme-grapheme mapping — maps each sound to its spelling tile

Kalke son-lèt: chak son jwenn kazye lèt li — kalke son yo sou lèt yo epi òtograf la vin gen sans.

“Chak son jwenn yon kazye — kalke son yo sou lèt yo epi òtograf la vin gen sans.”

“Every sound gets a tile — map the sounds to the letters and the spelling makes sense.”

  • fish pwason

    Pwason an naje nan dlo a (f-i-sh).

  • duck kanna

    Kanna a naje nan letan an (d-u-ck).

A translanguaging-informed vocabulary + access support for multilingual learners — NEVER a claim to 'close the EL gap' or replace bilingual instruction. The home language is an asset. Written and checked by a person — not machine-translated.

← Back